Tack och hej

Jaha, så var det bara jag kvar då. Linn har åkt vidare på sin Australientrip, Hedvig är sedan länge tillbaka i Europa och jag åker snart USA, förhoppningsvis, om nu askmolnet inte drar vidare över Australien. Otroligt att dessa månaderna har gått så fort. Från att idén om Nya Zeeland väcktes och all planering kvartstod, tills att det blev verkligen blev av, först semester i Vietnam och sen fyra månader i Auckland följt av fortsatt semester på Sydön och Australien. Bästa terminen någonsin.

Det sista vi hann med i Sydney var ett besök på den kända Bondi beach stranden. Många surfare men inga livräddare syntes dock till...

Ett antal promenader ner till hamnen för att beskåda detta mästerverk och den vackra grönskan i parkerna omkring har det också blivit. Det är en härlig stad Sydney.

Jag hade hoppats på att få åka på valsafari igen på min sista dag här, men vädret ställde till det så det blev museumbesök och Aboriginsk konst istället.

Tack alla ni vänner och familj som har följt bloggen under denna tid, det har verkligen varit kul att få visa er hur vi har det. Tack för alla kommentarer och annan feedback!

Från oss alla, till er alla- tack och hej!!



You two are funny!

Det tyckte iallafall killen som jobbade på djurparken i Sydney när han såg hur förtjusta vi blev i koalorna. Och visst var det kanske lite lustigt, två vuxna tjejer på zoo ensamma bland ett gäng småbarn. Fast frågan är om det var vi eller barnen som hade det roligast!

Men vår nyfikenhet och uppriktiga förstjusning ledde i vilket fall till att killen på zooet släppte in oss till koalorna och fick klappa och komma alldeles nära inpå dessa fantastiska djur..återigen, lyckan var total!

Lite fakta, koala är ett aboriginskt ord och betyder en som sällan dricker, koalorna får nämligen det vatten de behöver från eukalyptusbladen. Det är för övrigt det enda de äter.

 De sover ungefär 22 timmar om dygnet.

Vi fick även se kängrur, krokodiler, spindlar, ormar, wallabes och massa andra djur som är speciella för Australien. En mycket bra dag!

Kram Sofia och Linn

Sydney

Somliga lever nu lite cityliv igen, närmare bestämt i Sydney. Den här vyn är det nog många som känner igen, dansken Jörn Utzons mästerverk. Kändes lite som hemma att befinna sig under de 1056006 glasplattorna som klär takkupolerna, då dessa är gjorda i Höganäs!

Men kanske är det lite färre som känner igen det här, inifrån operahuset.

 

Vi avnjöt nämligen Beethovens Missa Solemnis med Sydneys symfoniorkester (och en massiv kör) i denna magnifika sal!

Då gör det liksom inte så mycket att det har regnat nästan oavbrutet sedan vi kom hit...

/Linn

Kaikoura- inte valfritt!

Kia ora!

Kaikoura ligger på NZ västkust och den djupa vattennivån här, tillsammans med varma och kalla strömmar gör det till en mycket trivsam plats för valar (speciellt kaskelotter) då de kan äta och njuta av alla havets läckerheter!

Ni som känner mig vet ju om min stora passion för valar och delfiner så självklart åkte vi hit för att åka på valsafari! Genom att sticka ner en högtalare i vattnet kunde vi höra ljudet från kaskelotterna ( låter ungefär som när man knäpper med fingrarna) och på så vis lokalisera dem. Vi hade tre runt omkring varav en alldeles under båten!

Kaskelotterna (på engelska sperm whales) kommer till ytan i ungefär 10 minuter för att andas, så det gäller att vara där i tid om man vill hinna se dem. Efter några minuter av spänd förväntan dök den upp, en underbar syn!

Och sedan dök den ner igenom för att fortsätta sin bläckfiskjakt.

Totalt fyra kaskelotter fick vi se, men det var verkligen en riktig valjakt att hitta dem. Så fort båtcrewet sett en val på avstånd, fick alla lämna däck och med gasen i botten åkte vi dit. Spännande!

Men det bästa av allt var när en späckhuggare dök upp. Jag och Linn var inte de enda som var entuastiska, hela båtcrewet stod med kamerorna redo, det är tydligen ganska ovanligt att se späckhuggare häromkring.

Som efter ett tag fick sällskap av några delfiner som vill vara med. Att få se delfiner och späckhuggare simma tillsammans är något man inte ser varje dag. Lyckan var total!

Ett litet smakprov!

Vi fick även se hundratals sälar, det vimlar av sälkolonier i Kaikoura. Man var tvungen att göra sig så låg som möjligt så att de inte uppfattade en som ett hot. Men de flesta verkade inte ens bry sig om vår närvaro utan låg bara och njöt av den varma solen.

Sista dagen på NZ. Vi tog en lång promenad länga Kaikouras Peninsula. Å vad vi kommer att sakna dessa gröna kullar, snötäckta berg, turkosblåa vatten och vita får. Man får inte nog!

Det är svårt att förstå att vår tid i Nya Zeeland är över, det har varit alldeles obeskrivligt underbart. All vacker natur, otroligt vänliga människor och alla fantastiska upplevelser. Det kommer kännas tomt, men både jag och Linn är ganska säkra på att vi kommer tillbaka. För er som inte besökt NZ än säger vi bara, åkt dit!!!

Nu flyger vi strax till Sydney!

Kram! / Soffan

Pancakerocks and blowholes

Vi glomde ju beratta att vi fick se sa kallade "panncakerocks" pa var resa langs vastkusten. Det ar underligt vad moder jord lyckas astakomma. Blowholes later ju lite lustigt men dessa uppstar nar vatten pressas igenom hal i klipporna.

Nu befinner vi oss i Kaikora och ska snart pa valsafi.

Kram Sofia och Linn

Women vs wild...

Hej!

Det har ar Abel Tasman, en fantastiskt nationalpark med paradisstrander och regnskogslik vegetation. Tyvarr regnade det hela var forsta dag, nar vi gick i atta timmar och avverkade over tva mil... Det som fick en att halla angan uppe var tanken pa den utlovat varma stugan, och det torra ombytet vi hade med oss i vara ryggsackar.

Efter en mindre lyckad genvag tog en klippa ut sina aggretioner pa mitt kna...

Med oss hade vi ocksa var nyfunna van Susanne. Dom om var besvikelse nar det visade sig att den utlovade "heatern" i stugan var en vedkamin, och den tillhorande veden hade spenderat mer tid ute i regnet an vi. Att sen ryggsackarna hade sprungit lack och varat efterlangtade torra ombyte var dyngsurt gjorde inte saken direkt battre.

Men om man bara hjalps at gar det vagen, och man hittar manga nya vanner! Vi maste ha varit ca atta pers som skar tunna flisor och stickor av den blota veden, for att sa sakterliga fa igang en brasa.

Varma och glada efter en ovantat god natts somn =)

Nasta dag tittade till och med solen fram, och plotsligt forstod vi vad som fascinerar folk med denna plats.

Nu har vi precis kommit tillbaka till hostellet i Nelson, och utnyttjat deras gratistelefon till att ha langa mysiga samtal med alla vara mammor och pappor som vi saknar sa innerligt!

Puss och kram pa er/

Linn och Sofia

Magical mystery tour

Sjoarna har tenderar till att kallas Mirror Lake, vilket ar forstaligt. Tidigt pa morgonen befann vi oss vid Lake Matheson for att beskada NZ hogsta berg, Mt Cook och Mt Tasman.

Efter en tur kring sjon at vi frukost med flortande och sjungande pukekoes till sallskap.

Vi tog en hajk upp till glaciar nr 2, Fox glacier. Yes, ice is nice!

Our toyota is fantastic!

Tasmanska havet ligger endast ett stenkast fran glaciarerna. Vi akte dit i hopp om salar och pingviner, men fick noja oss med vackra kvartstenar i tusental, inte helt fel det heller!

Underbar tour avslutades med flat whites vid Okarito Lagoon.

Alla kvallar har avslutas med lasning och te framfor brasan!

Nu aker vi vidare norrut!

Kram Sofia

Ice is nice

Efter att ha utrustats med rejalt grova kangor och de grovsta broddarna jag nagonsin har skadat var vi mer an redo att bestiga Franz Joseph glacier. Med oss hade vi en guide, utrustad med en ishacka som far Snovits dvargars att blekna i jamforelse. Han berattade for oss att Franz Joseph ar ca 11km i diameter, "fylls pa" i mitten, och da den ror sig uppemot 8m/dag ar den yttersta isen inte aldre an 70-80ar.

Det ar sa maktigt vad naturen kan astadkomma, och vi upphor aldrig att forvanas over hur manga naturfenomen som ryms pa lilla Nya Zeeland!

/Linn